Körledaren Gustaf Sjökvist var en centralgestalt i det svenska musiklivet. Han gick bort i början av året efter en längre tids sjukdom, 71 år gammal, men innan dess hann han spela in en skiva med sin kammarkör med musik av Benny Andersson. Den har nu kommit, och den har Berit Nygren lyssnat på.
”Kärlekens tid” är som ett visitkort från Gustaf Sjökvist, där det står ”skönheten sitter i detaljerna”. Det märks särskilt i de stycken som framförs a capella, som i titelmelodin där Benny Andersson har tonsatt en dikt av Ylva Eggehorn.
Det är tonsäkert, rent.
Utan komp framträder det mjuka sound som blivit körens signum extra tydligt, men det ska redan nu sägas att kören har ett fint komplement i de musiker som är med på skivan, med Benny Andersson som kapellmästare.
Sjökvist har också en god musikalisk väv att brodera ut körens klang på i skivans arrangemang. Arren håller ihop musiken på ett sätt som gör att Sjökvist och kör kan ägna sig åt finlir och dynamik.
Produktionen känns ledig. Kören liksom skuttar uppför de där piruetterna som brukar återkomma litet varstans i Benny Anderssons melodier, som i den polskeinfluerade ”Klinga mina klockor”.
Det är kanske framför allt för den vackra klangens skull som man ska lyssna på den här skivan, men också i rytmiska partier motsvarar kören förväntningarna, även om det tycks vara en utmaning för den att tänka på både ton och betoningar i vissa partier, men Gustaf Sjökvists kammarkör kan också fördjupa förståelsen av sångerna. Det gäller till exempel ”Anthem” ur musikalen Chess. Där ger kören en djupare känsla av kärlek till det land som karaktären sjunger om än exempelvis Tommy Körberg, tycker jag.
Berit Nygren, Sveriges Radio 16 september 2015
Lyssna gärna på recensionen med musikaliska smakprov här!
